Balansen i media, vart har den tagit vägen? Jag får för mig att när jag var liten så speglade media verkligheten. Antingen var jag inte lika observant då som idag eller så har de ekonomisk intressena allt mer tagit över.
Jag hade gärna arbetat som journalist. Inte för att jag har försökt ge mig in på området, då jag hittat ett spår där jag fastnat. Ett spår där sanningen inte alltid går att få till fullo bekräftad då kraven är höga på att det som skrivs och sägs är sanning.
Når det kommer till media är frågan hur sanningsenlig informationen behöver vara. Än mer ifrågasätter jag medias objektivitet. För vad jag kan se tenderar nyheterna vinklas på samma sätt i all mainstream media.
Opposition med perspektiv kan få utrymme när det kommer till politik, där de etablerade partierna medges utrymme. Även här med viss reservation, då vissa partier inte tillstås lika mycket publicitet som andra.
Det som bekymrar mig är det som händer när forskare och opinionsbildare kommer med åsikter som strider mot det mainstream media hävdar är sanningen. Det som skulle kunna tas emot med nyfikenhet eller i vart fall ge en ny vinkling till händelser och sakfrågor, för att skapa en bredare reflektion i saken bemöts med förakt.
Ett förakt som tar sig uttryck via härskarteknik för att förringa dessa budbärares budskap där dom istället blir förpassade som konspirationsteoretiker.
Vad skulle hända om vi skulle låta dom så kallade konspirationsteorierna få utrymme? Låta dom granskas och ta plats? Vad skulle hända om vi nogsamt granskar den information som levereras av mainstream media och öppnar dörren till ett bredare perspektiv?
Vad är det som är farligt? Vad är det vi är rädda för?
Att politikerna som styrs av företagens finansiering via lobbyister har något att förlora, det kan jag med lätthet se. Däremot – vad har vi, folket, förlora på ett bredare perspektiv? Vad har vi att förlora på att höra all fakta och inte bara den tillrättalagda faktan?
Jag skulle i vart fall kunna ta till mig nyhetsrapporteringen med ett större förtroende om den inte såg ut som idag. Om jag viste att journalisterna var måna om att belysa helheten. Om media vågade vara tuffa och ifrågasätta det staten och företagen gör. Inte för att skapa kaos, utan för att ta fram fakta och delge den till folket, så att folket kan välja sina politiker på rätt grunder. För att hänga med i de beslut som är på väg att tas.
Som det är nu är det populismen som regerar tillsamman med härskartekniker. I mina ögon synnerligen omoget och långt ifrån den känsla jag vill ha i ett samhälle där vi alla ska kunna andas ut och andas in med full kraft.
