Nu börjar dem första två semesterveckorna dra sig till ända. Då bilderna är många försöker jag hålla nere texten. Eller så blir det ett fasligt långt inlägg… gissar på det senare i slutänden.

Prognosen sade sol men ändrades till ostadigt väder med tidvis soligt. Därav enkom sex tältnätter och sex maxade dagar med upplevelser på språng. Men väl hemma finns massor att uppleva. För semester för mig är att ta in livet och dess dimensioner.

När vi tältar söker vi naturcampingar där vi gärna lägger en slant för att kunna stå mer än allemansrättens 1-2 dygn. Däremot håller vi oss ifrån de klassiska campingplatserna med en uppsjö av bekvämligheter. Maten vill jag laga på stormköket invid tältet eller på någon mysig plats som vi för stunden ser som vårat kök och matsal. Pris per natt 50-200 kronor känns rimligt beroende på tillgången på bekvämligheter.

I år hade vi med oss två tält. Ett till oss med två ben och ett till dom fyrbenta. Ninisarna fick varierat boende då jag tyckte att det var lite saftigt att betala 200 kr för deras tält då dom knappast utnyttjade varken dusch, WC eller diskhörnan på den för oss optimalt lyxiga campingen. De fick då istället privat ingång till GT-absiden.

Planen var som vanligt att möta solens strålar i den omfattning det var möjligt. Vi lämnade hemmet måndag kväll och första stoppet var nästgårds, vid Hjälmaren. En ställplats invid en liten söt badplats och privat camping. För 50 kr per natt fick vi tillgång till dass och dricksvatten. En skön mjukstart på semestern. För att hinna utforska närområdet och njuta av sol och bad stannade vi två nätter.

Planen därefter var antingen Tiveden eller Malmö och underbara Skåne. Vädret såg mer gynnsamt ut söderut varför vi styrde nedåt landet. Med fyra kvinnfolk och två kaniner går det inte alltid så fort. Särskilt inte när vår mat och sovklocka gör sig hörd och en liknelse med Skalman är inte helt obefogat om vi blandar in Bamse och Lilleskutt i ekvationen.

Efter några timmars färd var vi redo att ta natt igen och hade då kommit i höjd med Omberg. Vi såg att Borghamns Strand hade tältmöjlighet. Ett pittoreskt pensionat intill Vättern upplåter sin äppelträdgård för tält utan närvaro av bilar. Lite lyxigare med både WC, dusch och disk. Under dem fyra nätter som vi var där fick vi sällskap endast en natt av andra tältare i fruktträdgården.

Mer sällskap fick vi av får som rymde varje dag. En igelkott som lagt sig mellan inner- och yttertält och en förlupen vaktelhöna. Charmen var total och det var som att bo i ”Bröderna Lejonhjärta”.

Omberg och Östergötland växte för oss medan vi var där. Det finns så otroligt mycket att uppleva och jag är än idag skamsen över min iver att komma ner till Skåne eller längtan till Gotland.

Planen värktes fram under Arla morgontimmar när barnen sov och jag släppte ut kaninerna i stora hagen. Vi gör Omberg, 25 km Omberg runt känns som en riktigt härlig utmaning.

Vandringen började vid 10, endast 45 minuter efter önskad tid. Lagom till lunch hade vi kommit 1/4 av sträckan och vi bestämde om för att ta en genväg för att komma hem i skaplig tid till kvällen. Vi gick ändå 17 km och var ute i fem timmar och upplevde mängder av fantastik natur.

Dessutom lyckades mellandottern få energikick delux efter sista energiboosten med dadlar och försvann iväg före oss andra. Utom syn- eller hörhåll. Väl hemma vid tältet där jag hade hoppats på att få träffa på henne möttes vi av…får… vilket gjorde att jag genast kunde dra slutsatsen att hon inte var där.

Dagen innan hade hon kommit skrikandes så att jag trodde att kaninerna var slaktade eller i vart fall på rymmen. Men orsaken var enkom får på besök.

Efter ytterligare 30 minuters sökande på alternativa färdvägar sista biten av vandringen och med hjälp av lite vänligt folk, hittades dottern sittandes på en bänk stolt konstaterandes att om man är vilsen så ska man stanna. ”Japp, och så ska man” sade jag… ”hålla ihop” svarade dottern. Bra lärdom inför mer avancerade strapatser och dagen kunde avrundas i harmoni.

Andra dagen var det dags för Ellen Keys led på blotta 6 km. Lätt fixat på en timme i teorin. Badkläder nedpackat för lunchen skulle intas på stranden. Fast värt att uppmärksamma här- så är Ellen Keys Strand inte någon strand, utan ett hus med en vacker trädgård. Där får man varken äta eller bada. Istället erbjuder platsen försiktigt spatsering i historisk miljö.

Lunchen inmundigades istället torrt med utsikt över Östergötlands vidder istället för Vätterns vågor en bit upp från Ellen Keys Strand. Vi fortsatte sedan upp mot högsta punkten på Omberg. En stigning på säkert 30 minuter för oss. Klockan hade inget batteri så varken puls eller steg var inom kontroll. Jag gick på gammal hederlig känsla, vilket fungerade.

En otroligt vacker led som jag varmt kan rekommendera. Vi gick den på tre timmar med stopp lite här och var. En perfekt dagsvandring för småbarnsfamiljer som ser en förkärlek till upplevelser till fots med utmaning.

Efter två dagar med rejält kuperade vandringar begav vi oss till Rykets gård för att bli serverade glass av fårmjölk. En klart välsmakande glass där jag blev än mer fäst vid tanken att experimentera med får och getmjölk.

Lördagen vigde vi i ett frikostigt regn till en gammaldags marknad i Heda. Vi var inte ensamma om att trotsa regnet då marknaden blivit en tradition bland traktens invånare. Runt 300 olika utställarna med hantverk och livsmedel från lokala producenter och olika uppträdanden fick vi se. Minstingen sken upp extra mycket då hon fick syn på ”Käpprätt”, käpphästar och tillbehör.

Efter regn kommer solsken men innan dess kan man allt mysa in sig på ett fik. Vi hade uppmärksammat att restaurangen och kafét i Broghamn Strand hade en diger presentation av rawfoodbakelser. Då vi alla och särskilt jag har en förkärlek för just rawfood medan äldsta dottern gärna bakar mer paleoinspirerat och ibland även svävar ut en bit beond, tog vi oss in i värmen för att låta smaklökarna dansa.

Genom fönstret hade vi utsikt över dasset som vi också kunde läsa om i tidningen, ett museum. Samt den iögonfallande och pittoreska hamnen.

Då prognosen sade regn med uppehåll under söndagen blev valet att efter en sista tältnatt styra hemåt. På vägen stod besök i Vadstena och Motala på schemat med en avrundande middagsgrillning vid Hjälmaren.

Väl hemma har vi en diger lista att beta av. Inga måsten, däremot mycket vilja.

* Jordgubbsplock

* Vilsta Beachclub

* Simma i ån

* Paddla i ån

Etcetera

I skrivande stund är dessa redan avbockade där jag fick köra solo på simningen. Som bonus fick vi fint sällskap av Stockholmskusinen på både paddlingen och efterföljande Vilstabus samt jordgubbsplock.

Därutöver bonusaktiviteter här och där såklart. Helt klart två härliga semesterveckor som ännu inte är till enda.

Ja, som jag förstod. Det blev ett långt inlägg😉