– vägen till ett ”second opinion”, för att få tillbaka mitt liv. Jag har alltid älskat utmaningar. Jag älskar att tävla och kasta mig utanför min komfortzoon. Jag omfamnar mig själv och passar på när kraften finns. För de gånger kraften inte räcker till väljer jag nya vägar till nya utmaningar men aldrig låter jag dom gamla vägarna växa igen. Hoppet finns alltid kvar som … Fortsätt läsa En underbar utmaning
Hur lyckades jag att tävla och pusha mig så mycket som jag gjort, hur har det ens varit möjligt? Jag tänker att jag började riktigt bra. Jag och en eller ett par av mina tjejkompisar tog varje vecka regelbundna promenader i rask takt efter skolan i högstadiet. Vi gick 5 km slingan ute i skogen, längst med vatten och bland barr och bladet. Så skönt … Fortsätt läsa Att bygga grundkondition
Livet de senaste veckorna har handlat mycket om tacksamhet för det som är fantastiskt, bra och helt ok. Där utrymme för sorg och blöta tårar funnits för en förlorad vän som vi nu sagt farväl till, en kamp mot cancer för en annan vän och alla andra vänner som möter livets motsträvigheter. Livet är inte en dans på rosor, men stundtals är det alldeles för … Fortsätt läsa Hur långt är ett snöre
Jag har sedan 2003 haft svåra problem gällande träning och immunförsvar/trötthet som kommer och går. Jag fick igår reda på att jag har hjärtmuskelbryggor/ ”Bridgings”/ Myocardial bridge. Jag tog mig till akuten i tisdags efter att jag åter igen fått påtagligt tryck i bröstet, illamående, perioder av tyngre andning och påtaglig trötthet som suttit i ett dygn. Efter troponinprov (hjärtmarkören) tog HIA så emot mig, … Fortsätt läsa Myocardial bridge
Med anledning av en artikel i DN. Låst, så att jag själv inte kan läsa den. Men ja, filosofen i mig vaknar till liv😊 På tal om virrvarr av tankar som är raka i ena enden och trassliga i andra som jag nämnde på FB, ni som läst där. Gällande detta är det hyfsat otrassligt, däremot ett ständigt arbete. Nu hann jag ju gå sönder … Fortsätt läsa Träning, en del av mig
Sådär, då är det bekräftat. Tonåren är här för lilltjejen. Puberteten för kaniner är aningens mer extrovert än för oss människor, där hon nu rider på Limen och han passar på att rida på henne. Jag valde däremot en mer rumsren bild, mitt i virrvarret av allt juckande som värsta musikvideo. Nu har Mango vuxit till sig så att hon är jämnstor med Limen, fyra … Fortsätt läsa Pubertal Mango
Utsikten är stämningsfull. Barnen sover sött. Den som legat sjuk börjar nu tillfriskna. Jag håller nu tummar och tår att alla håller sig friska och krya. Däremot säger mig magkänslan något annat… En magkänsla som aldrig svikit mig, utan snarare jag som svikit den genom årens lopp. Därför hoppas jag att den för en gångs skull ger igen. Jag lägger mig tillrätta på kudden och … Fortsätt läsa Sista helnatten 2023
Första julen med kaniner hemma. Aningens spännande gällande granen. Men det visade sig förlöpa smärtfritt. Genom att låta granen stå ute på balkongen och tillåta utevistelse några gånger om dagen kunde de små Granaterna ta sig en munsbit lite då och då. Självklart skulle även Granaterna få sig en julklapp. För att stimulera hjärnaktiviteten fick dom sig ett brädspel. Egentligen är det tänkt till hundar. … Fortsätt läsa Kaninjul!
På julafton brukar jag ofta göra något för andra med resultat i lönekuvertet. Som avrundning efter arbetsdagen smög jag mig ner till gymmet. Med stor glädje kom jag på, precis när jag skulle gå hemifrån, att jag faktiskt hade ett gym att träna på efter arbetsdagens slut. Med ett extra stort leende på läpparna kunde jag därmed gå till jobbet för att fira en sedvanlig … Fortsätt läsa Julaftonfys
Jullov och sjukstuga. Det ligger helt klart på min lott. Tar den gärna, men så trist för barnet i fråga att få vattkoppor lagom till jullovet. Det positiva, julafton och juldagen var helt symptomfri och kunde firas med nära och kära. Inte helt lyckosamt då smittspridningen är som störts innan det bryter ut. Var däremot helt omöjligt att veta. Julafton tillägnades med egentid innan barnen … Fortsätt läsa Sjukstuga
Salt & Lent 